Sometimes even to live is an act of courage.

Igår kväll lyckades min värdpappa faktiskt lukta den vidriga lukten. Hade han inte gjort det hade vi kunnat konstatera att det var något fel med hans luktsinne:P Iallafall sa han till mej att tända lite ljus så den äckliga doften inte blev lika stark. Sagt och gjort. Josefin tände ALLA sina doftdjus.. Kanske inte var det smartaste, för helt plötsligt hade den äckliga lukten blandas med den kanske allt för starka, med goda lukten, av mina värmljus. Min värdpappa kom även på att lukten kanske kunde vara en gasläcka. Så halv tolv på natten satt jag gäspande i soffan uppe i huset mendans en gubbe var runt och kollade om det var någon fara att var där nere. Tack och lov var det ju inte det! För hur kul hade det varit att evakuera hela huset mitt i natten.

Iallafall så sov jag med fönsterna öppna och med två stora duntäcken. Det fungerade bra. Kommer en specialist imorrn som ska ta sej an problemet. Och antagligen sover jag hos Leyro i natt för att göra saker enklare. Men ska iallafall bli skönt att få reda på vad det är som gör en sån odör:) Jag kom precis på i denna stund att det kanske inte är någon som är intresserad av mitt "luktproblem". Är det väldigt konsitigt att säga att jag vill ha det nerskrivet i min blogg som minne? :P Som om jag lixom kommer glömma bort lukten..

För att gå till något helt annat. Det är ju bra då att jag lyckts snurra ihop alla datum om när jag ska åka till DC . Har sagt fel till kompisar, sagt nej till olika förslag och sagt helt fel till mina värdföräldrar om när jag blir borta. Kul. Eller inte. Nu måste jag snurra ut allt detta. Känns som att allt är rätt stessigt just nu. Med allt som ska fixas, donas, vad jag ska tänka på eller inte tänka på. Det är i dom situationerna jag sätter mej ner och blackar out. Då gör vi inget istället så löser det sej ändå. Hmf. Kanske något jag måste jobba på. A lot.

♦ Joey

Sometimes it lasts in love, but sometimes it hurts instead.

Jag kan nu beskriva lukten här nere. Dött djur. När jag vaknade upp i morse fick jag dra upp täcket över huvudet och för att komma undan lukten. Sprang sen upp i huset och hängde där en stund innan jag gjorde lite ärenden. Allt för att undvika mitt kryp in. När jag kom ner nu efter jobb hade lukten släppt då fönsterna stått öppna hela dagen. Men det gjorde också att när min värdpappa kom ner för att försöka se vart det kom ifrån, kunde han inte lukta det haha! Så nu har jag fått stänga fönsterna för att få tillbaka lukten.. haha! Jag bara väntar! :P Men imorgon kommer någon och fixar det iallafall, vadän det nu är.

För att gå in på något annat ointressant så har jag ett fönster vid min "vardagsrumsdel". Gardinerna har jag haft för innan men nu under vintern har jag inte haft det, allt för att släppa in ljus. Jag hade helt glömt bort varför jag egentligen hade dom fördragna. Men nu kom jag på det. :P Nu när vädret är finare ute leker ungarna ute i trädgården. Och just precis är det 500 gången jag vinkar till mina värdbarn som står med huvudet tryckt mot fönstert:P Så jag antar jag haft gardinerna stängda för att dom inte ska se mej:P Snällt va?

♦ Joey

I'm not a perfect person
There's many things I wish I didn't do
But I continue learning


It's just a drop in the ocean, a change in the weather.

Måndag, ny vecka och jag har varit tröttare än tröttast. Men varit en helt okej dag ändå! Jag och lillen har lekt hemma typ hela dagen. Varit fint väder, men tyvärr blåser det kalla vindar som gör att man knappt kunde gå ut utan att frysa rumpan av sej:P Men på våran baksida lyckades det bli lite mer vindsstilla under eftermiddagen. Och jag tror att det är ett vårtecken när vi då började blåsa såpbubblor:P

Jag kan ju även meddela att det luktar apa nere hos mej.. Har luktat konsigt sen dom fixade värmen.. Men när jag kom ner till mej efter jobb var det fruktansvärt.. Jag har spenderat typ hela kvällen till att städa, tvättat golv och gjort att för att få det lukta bättre. Men efter att spenderat en timme med att försöka lokalisera lukten inser jag att det måste komma från ventilationen. Så imorrn får jag ta ett snack med min värdpappa! Tills dess får jag en runda i lägenheten med body-splash varje halvtimme:P


Vi kan vara rätt charmiga:P



♦ Joey

Providence, Rhode Island - even called the Ocean State.

Jag lyckas alltid komma efter med bloggen när det är helg. Tyvärr blir det inte något jag prioterar direkt. Men det kanske ni förstår :) Istället verkar det som att ni alltid får lite extra att läsa när jag måste sammanfatta min helg:P Det gäller även denna gång, så sätt på läsglasögonen :P

I fredags efter jobb väntade jag lääänge på Leyro då hon aldrig lyckades sluta jobba. Men till sist stod hon utanför och vi körde till Mike för att möta upp lite folk;) Vi skulle egentligen åka och bowla men misslyckade ganska mycket med det då dom hade stängt! Istället åkte vi till Beerworks för att umgås lite. Några folk åkte hem och jag insåg att jag var ensam kvar med 5 andra mexikanare:P haha! Yay! Till sist följde Viktor, Leyro och Ricardo med hem till mej för att ha sleep-over:) Slutade med att vi satt och pratade till halv 5 på morgonen! :)

Lördagen började med lunch på Niko's med gänget. Sen blev det en massa körandes. Jag åkte först hem för att packa, sen vidare till Hingham för att hämta Anna och sen till sist Duxbury för att hämta upp Leyro. Därefter drog vi oss vidare till Rhode Island, the Ocean State, och den mysiga staden Providence! Åkte till lägenheten som Frida fått låna av sina värdföräldrar och gjorde oss hemma :) Blev en lugn start på kvällen då ví långsamt gjorde oss i ordning och till sist började vi förfesta lite innan vi ganska sent drog oss ut! Vi hamnade till sist på ett uteställe precis vid vattnet :) Dansade gärnet i några timmar! Jag tror det är bra för själen:) När utestället stängde blev vi bjudna på efterfest på ett hotell vilket vi såklart inte tackade nej till. Ganska fancy hotell måste jag ju verkligen påpeka! :) Men när folket som bodde där fick tillsägelse om att vara lite tystare för annars skulle dom bli utslängda tyckte vi det var dax att dra sej hemåt. När vi till sist hittade rätt hem blev det pizza och mycket skratt innan vi alla somnade :)

Vi insåg på söndagen att vi inte kunde lämna Providence utan att sett staden! Men då alla helt enkelt var trötta för att gå runt(och såklart lite lata!) gjorde vi helt enkelt en egen guidad tur med bilen! :P Fick sett bla det kända Collaget Brown, statshuset, det STORA mallet och mycket mer:) Mycket fin stad! Och blir garanterat fler turer dit! Tog ju bara knappt en timme att åka dit :) När vi sedan kände att vi sett nog för denna gången hamnade vi i lägenheten igen där vi bara tog det lugnt, snackade en massa och lyckades sen till sist se solnedgången:P Men när solen sen till sist gått ner blev det dax för att låta verkligenheten kalla och dra oss hemåt till Massachusetts igen:) Borta bra men hemma bäst:)


Vi hade ingen kortlek i Providence så vi fick helt enkelt göra våran egen. Men post-it lappar:P


Girls night out.


Efterfest.


Brown University


Jag hittade min gata:P


Stadshuset i Providence.


Tummen upp för vår egen guidad tur :)






Fick tyvärr inte med vattnet som är framför denna bilden:P Det röda taket tillhör förresten det utestället vi var på under lördagskvällen:)


Sunset in Providence.

♦ Joey

I said that I don't need no one else 'cause I can hurt myself.

Jag har det på papper nu! Amerikanska staten har godkänt att jag vill förlänga mitt år här i USA med 6 månader. Och idag fick jag mitt nya visumspapper hemskickat med posten! Inte för att jag trodde att dom skulle neka mej, men det är på något sätt mer självklart nu att jag verkligen stannar! Som jag sagt innan så har jag inga regrets. Har redan börjat smida planer inför sommaren:) Jag har en känsla av att det kommer bli en riktig kanon sommar :D

Efter en konstig jobbedag tog jag bilen och körde till Duxbury och hem till Anna. Även Leyro kom för att titta på Idol och snacka en massa skit:) Nu när jag är hemma igen och har precis tagit en dusch kommer min trötthet krypande. Men eftersom jag brås på min mamma så kan jag såklart inte gå och lägga mej direkt. Utan måste titta lite på tv innan mina ögon kan falla ihop. :)


Mina favoriter :)

♦ Joey


Simple truths and circumstance, things that aren't about romance.

Dom flesta vet att jag bor nere i källaren. Att bo nere i källaren betyder svalt och skönt på sommaren men också lite kallare på vintern. Jag har därför inte tänkt allt för mycket att det varit lite kallt här under vintern. Det har absolut inte varit så att jag frysit rumpan av mig. Men idag kom några gubbar för att kolla på värmen som inte alls funkar i lekrummet. Dom kunde då lätt konstatera att värmen nere hos mej inte fungerar överhuvudtaget! Att jag inte frysit rumpan av mej beror på att värmeberedaren är nere hos mej och den har avgett sin värme. Lagom till våren kommer vi på detta:P Men ingen har kommit till skada och jag har verkligen inte lidigt:P Bara lite komiskt kan man ju tycka! :)

Så. Det var dagens ointresserad information! :P Annars har jag idag följt med till stallet igen! Denna gången bara med tvillingflickan! Och jisses vad mycker enklare det är med en unge:P Men om jag nu hade haft bara en unge hade jag säkert klagat på det med:P Vilket fall somhelst så fick jag möjligheten att verkligen SE när tvillingflickan red! Och även fast det var isande kallt brydde jag mej inte så mycket :)

Nu efter jobbet åkte jag till Milton för mitt au pair mötet. Lite sådär mysig middag med ALLA 3 au pairer och våran LCC. Mysigare än jag faktiskt trott! :) Katrin och Taru ville att jag skulle hänga med ut efter mötet. Men jag fick vara tråkig idag och tacka nej. Får bli nästa gång istället. Så nu ska jag tråka med att ta en dusch, tända lite ljus och krypa upp i soffan. Tråkigt va? :P

♦ Joey


Dress it up with the trappings of love.

Jag är allmänt förvirrad för tillfället! Förra veckan hade vi över 20 grader och idag SNÖAR det! Precis när all snö hade lyckats smälta bort helt och hållet så ska det såklart snö igen.. Jag hoppas verkligen att det inte kommer så mycket.. Och att det smälter bort under natten. För detta är inte rimligt överhuvudtaget!

Igår tog jag stora bilen för att hämta upp Anna på flygplatsen! Först var det mening att jag själv skulle hämta henne men det slutade med att Leyro, Mike och Viktor också hängde på! Känns bra att ha tillbaka min älskade vän på amerikansk mark:) Nu ska bara Sine och Tine komma tillbaka från Florida så är vi samlade igen:)

♦ Joey

When two become one.

Jag är faktiskt stolt över att säga att jag nu gått på ett bröllop, i USA! :) Visst jag var inte med i kyrkan då det var en privat cermoni, men på själva festen! Och det måste väl räknas? Halvt åtmindstonde:P

Leyro kom som sagt hem till mej på lördag eftermiddagen. Vi lyckades faktiskt fixa fram kläder utan att åka och shoppa vilket vi båda var lite stolta över:) För första gången sen jag kom till USA fick jag fixa till mej ordentligt! Sjukt kul! :) Såklart lyckades vi bli sena.. Innan bröllopsfesten hade Leyro lovat sin LCC att dyka upp på ett Au Pair möte. Och tydligen blev vår tillfixning lyckad då vi till och med lyckades få Viktor att bli tyst:P haha! Och det är inte alltid man lyckas med det! :)

Hämtade upp Mike till sist i Hingham och trängde in oss i hans bil. Eftersom vi var sena missade vi såklart maten och dom flesta talen. Men vi lyckades iallafall se när paret skar upp tårtan(heter det så?? Iallafall cut the cake:P), när brudparet dansade med sina föräldrar och även höra talet som brudgummens pappa höll. Och såklart kunde inte jag hålla mej för tårar när han höll talet:P Men det var det inte många som kunde när pappan själv föll ut i gråt:)

Vi alla fyra kunde väl konstatera att det var ganska tråkigt på festen. Jag började till och med titta på klockan och se när man skulle kunna dra sej hem. Men efter när allt det obligatoriska som man har på bröllopsfesten var över drog vi oss till dansgolvet för att försöka ha lite kul. Och det var väl ungefär då som hela festen drog igång. Dom kom in med peruker, solglasögon, uppblåsta gitarrer, hattar och masker till alla som dansade! Och i stort sett hela lokalen var på dansgolvet och hade riktigt skoj! :) När festen var som mest igång pausade dom upp all musik för att låta bruden kasta sin bukett:P Inget slagsmål blev det som tur var:P haha!

Allt slutade redan vid halv 12 på kvällen. Men det var då man fick tid till att prata med paret och lite annat folk som var där. Till sist åkte vi allafall därifrån för att käka eftersom vi faktiskt missade maten:P Vi kunde då faktiskt säga att det blivit en riktigt lyckad kväll :) Jag kunde även konstatera att jag vill gifta mej någon gång, iallafall så känns det som det nu:P haha!


Leyro, Viktor, Mike, Bruden Melissa och jag själv! :)


Melissa kastar buketten :)


Eftersom det var ett mexikanskt/amerikanskt bröllop var det många mexikanare där, här är några av dom ;)


Rock on!


Brudparet Brian och Melissa!




Living like rockstars! :P

♦ Joey

Where we go we don't need roads, where we stop nobody knows.

Jag: I was thinking maybe we can go out in Boston on Saturday. It would be perfect since we don't have any other planes!
Viktor: But we have planes!
Jag: Ok, what are we gonna do then?
Viktor: We're going to the wedding!
Jag: Yes, Mike is going but me and Leyro are not invited. So we have to do something else.
Viktor: No you're going too!
Jag: WHAT?!

Tydligen ska jag på ett bröllop. Detta fick jag reda på i torsdagskväll och det har inte funnits någon tid till att ens tänka på vad man ska ha på sej. SÅ nu är det några timmar kvar tills allt börjar. Och jag börjar få panik! Leyro är påväg hit nu och vi ska försöka bli bröllopsfina ¨på några få timmar. Får väl se hur det går! :P Vi får göra det bästa av situationen. Ska jag vara ärlig så kan jag inte tänka just nu, jag är bara sjukt uppspelt! JAG SKA PÅ ETT BRÖLLOP! :P haha! Jag har tjatat om detta i evigheter! Och att få gå på ett i USA är bara ännu bättre! Inget kan gå fel :D Förutom kanske att jag och Leyro inte lyckas med att hitta något att ha på oss så vi till sist dyker upp med sopsäckar:P

♦ Joey


It's okay to let yourself be happy.

15 grader igår och 20 grader idag!! :) Hur glad man blir inte av det då?? Snön ligger fortfarande lite på backen på vissa ställen men vädret vill visste verkligen ha vår:) Och jag tänker inte vara den som ska gnälla! Det är nästan FÖR bra för att vara sant, det är trots allt bara Mars. Så jag antar att jag inte riktigt tror på att våren är här riktigt än. Man vet ju aldrig. Imorrn kanske snön kommer:P

Det är fredag och jag vill inget heller än att ha fredagsmys på svenskt vis! Det trodde jag väl skulle vara en av dom sakerna som jag saknade minst från sverige. :P Men det är väl så det är. Det man minst tror man ska saknar, saknar man:)

Jag tar inte på mej något av vad lillen säger i videon här nedan:P Hon är rätt fräck för att vara så liten:P

♦ Joey


St Patrick's Day!

Igår var det dagen då hela USA firade alla irländare! Varför man firar St Patrick's day är ju en historia för sej. Men huvudprincipen är att man stolt ska visa upp om man är irländare och resten hakar på! Reslutatet av detta är att i princip alla bar något klädesplagg som var grönt under dagen. Jag såg allt från små broscher till hattar som folk gick runt med. Och på kvällen är det många som festar till det lite. Au Pair som man faktiskt är ville jag verkligen inte missa denna högtiden. Boston är en stad där det bor folk från hela världen, varav många irländare, vilket gör att St Patrick's Day är stort! På söndag ska det tex vara en stor parad inne i Boston, näst största paraden i USA fick jag höra igår. Om jag får ta del av den eller inte återstår och se!

Vilket fall som helst så var det egentligen meningen att jag och Leyro skulle åka in till Boston efter jobbet. Men efter lite försening bestämde vi oss för att åka till Quincy istället och möta upp ett gäng där. Leyro hade varit snäll och köpt lite St Patrick's Day saker till både henne och mej så vi inte skulle känna oss utanför:) Jag höll på att tappa hakan av att se att så mycket människor faktiskt var ute en torsdagskväll! Vi gick såklart till en irlänsk bar som var fullsmockad! Och inne i denna lilla bar hade dom även tryckt in ett live-band! Som om utrymmet inte var litet nog :P Men vi fick en trevlig kväll iallafall! Mycket trevligt folk, skratt, irlänsk musik och såklart irländare!

Nog för att jag visste att irländare har ett visst sätt att prata men aldrig någonsin har jag upplevt det. Jag kan säga så mycket som att prata med en irländare var ungefär som att prata med någon som pratade ett annat språk! :P Men någonstans i botten hörde man engelskan. Dessutom kunde man nästan inte låta bli att skratta:P Något man verkligen inte kunde sluta skratta åt var när dom pratade med varandra! :P Fråga mej hur det låter och jag lovar att göra mitt bästa med att härma :P Finns verkligen inga ord för det:P Men verkligen en rolig kväll, som sagt! :)


Irish for a day ;)


Leyro, Mike och Viktor!


Dougy firade även sin födelsedag!


The luck of the Irish! ;) Jag o min mexikanare kom underfull med att med ett leende, en irlänsk hatt och en bakrund från ett annat land kommer man långt :)

♦ Joey

Sometimes you realize that the reality is bigger than you thought.

Onsdagar betyder American Idol. Och på torsdagar betyder utröstning. Känns konstigt att behöva se idol mitt i veckan utan något fredagsmys.. Men det får gå. :) Förra veckan hade 30 miljoner ringt in och röstat.. 30 MILJONER! Ibland blir jag blind. Jag förstår inte att där jag nu befinner mej och där jag numera bor är klassats som det landet som har flest invånare, i världen. Det blir overkligt när man är mitt uppe i allt. Men att höra fakta på tv om att miljoner ringt in och röstat på ett fjuttit tv program blir man ställd. Det är lite mer än 3 gånger så många än alla invånare i hela Sverige. Det går inte in i mitt huvud. Men i stunder som dessa, då jag inser vart jag befinner mej, känner jag mej förbannat stolt över mej själv. En tjej från ett litet land vågade ta sej själv till stora USA. :)

Förövrigt så pluggar jag till körkortsteorin. Roligare kan man väl ha en onsdag. Även fast det är regnit och mulet ute. Ikväll förtjänar jag en kaffe på starbucks efter att suttit inne hela dagen! :)

♦ Joey


I got faith in my heart and hope in my soul.

Det står en mördarbil i vårat garage! :P Iallafall sen förra veckan. Då min värdfamilj sålde min lilla bil och köpte en ny van/jeep/sportbil. Vad det nu än är så är den STOR! För att komma in i garaget med den är dom tvugna att vika in backspeglarna och då är det ändå rätt tajt:P Men snygg är den! Och ännu snyggare är den med cabben som står brevid:P Jag lovar att bild kommer snart! :)

Jag själv har fått tagit över den andra bilen som jag annars bara körde ungarna i innan. Men jag gillar den! Känns lite mer amerikanskt att köra en stor bil. :P Men jag hade en liten hatkärlek till den lilla bilen:P Kärleken kom väl in i bilden när Viktor insåg att den hade grymma högtalare:) Men men. Jag har ändå gått igenom mer med den större bilen. Krockat och allt! Ja någon gång måste jag väl börja se det ironiska i att jag krockade en bil. Som inte var min. I USA. Okej, jag insåg precis. Jag är inte redo för att skämta om det riktigt än.

♦ Joey


Fairytale gone bad.

Idag fick jag mej en tur till stallet igen, med ungarna som släptåg! Alex är tjejen som äger hela stallet där tvillingflickan rider. I sommras fick hon nys om att jag faktiskt hållt på med hästar innan så hon diskuterar mer än gärna hästar med mej. U-N-D-E-R-B-A-R-T! :) Jag och dom andra två kidsen fick till och med mocka lite när tvillingflickan red:P Jag kunde inte varit lyckligare:) haha!

Trots att stallet är där jag hör hemma påminner det mej även om den plågan jag gick igenom för snart 2 år sedan. Jag vet att det har gått lång tid. Men det satte sina spår. Att se sin bästa vän, tas ifrån på det sättet får fortfarande mej att kipa efter andan. Många förstår inte känslorna som man kan ha till djur, men med handen på hjärtat, underbara Skay var min ögonsten. Han hann med ynka 2 år med mej gå igenom skratt, ilska och tårar. Att vinna den hästens förtroende var som att ta OS-guld. Något så otippat men som var räddaren i nöden för oss båda två. Jag saknar honom fortfarande. Men kanske är det dax att komma över sin ilska och släppa in hästar igen i mitt liv. Även fast det tar emot. Precis som Skay gjorde med mej. För även fast vår saga slutat så in i sörens fel, så är det tiden med honom som får mej att uppskatta hästar som mest.

Videon nedan är gjord av Emma Paulsson. En tjej som hade sin mammas häst i samma stall som mej. Bilderna kanske inte är dom bästa, men låten är som gjord för Skay:P Han var kungen:P Fråga vem som helst:P





And how we laugh and how we smile
And how this world was yours and mine
And how no dream was out of reach
I stood by you, you stood by me
We took each day and made it shine
We wrote our names across the sky
We ride so fast, we ride so free
And I had you and you had me

♦ Joey

Does it make you mad to find that I have grown?

Dagen har varit bra. Fick börja lite senare i morse. Underbart! :) Sen har allt bara rullat på! Tvillingarna fick sina presenter som verkar ha gått hem tycker jag. Jag gav dom förresten skal till sina nya Ipod touch. Kanske inte världens roligaste, men vad ger mej ungar som har i princip allt? Så jag tror jag prickade in allting rätt bra. :)

Jag har precis plågat mej själv. Jag lyckades knappa in en kanal på tven som visade ett program som heter "coming home". Det är ett program som visar när soldater kommer hem till sina familjer igen efter varit ute i kriget under en längre tid. Att se familjernas och soldaternas reaktioner är sjukt. Stora häfftiga män som gråter. Vilket får mina tårar att spruta. Visst det hade varit tårfyllda ögon på mej i vanliga fall. Jag menar har jag någonsin lyckats titta på ett program av extrem homemakeover utan att fälla en tår? Men jag sitter lite i samma sits som soldaterna i "coming home". Visst jag har inte varit ute i krig. Men jag har varit borta från min familj och vänner en längre tid. Jag kan inte låta bli att låta tankarna rulla fram till november för att försöka ha en minsta aning om hur det kommer vara att se alla igen. Men jag kan bara föreställa mej allt det. Jag har ingen aning om hur det kommer vara. Men jag kan nog säga att tårar säkerligen kommer fällas lika mycket som dom gör på stora starka soldater. Om inte mer.

Men nu ska jag inte gråta mer. Istället ska jag ta en dusch för att få bort det utkletande sminket:P Och sen bänka mej framför sässongsfinalen av Bachelor. Har jag blivit amerikaniserad eller vad? :P

♦ Joey

Don't let the silence do the talking.

Det känns som att vintern precis kom till Boston. Men ändå så flyttade vi fram klockan inatt till sommartid. Det är alltid första tecknet på att den mörka och kalla tiden börjar försvinna:) Det är fortfarande ganska kallt men solen har varit framme hela helgen! Man kan inte låta bli att låta vårkänslorna sprudla:P

Helgen har som jag nämde igår bestått av kvalitetstid med gänget. Vi har hunnit med att spela massa spel, sparka boll ute i det fina vädret, gå på bio, varit på en lite shoppingrunda och lite annat:) Varit en riktigt bra helg faktiskt:) Dock har jag saknat lilla Anna då söndagar alltid är vår dag:) Men nästa söndag får jag se henne igen:)

Efter bion idag skulle jag köra hem alla. Våran toppenhelg var på väg att ta slut och allt var på topp. :) Men. Såklart lyckas jag bli stoppad av en polis IGEN! Jag fattar inte det.. Denna gången var det dessutom på en tom landsväg. Jag blev lite nervös som alltid. Jag tror väl alltid i princip att polisen ska arrestera mej, dra med mej till bilen och köra och lämna av mej på flygplatsen med en biljett hem till Sverige:P haha! Men som tur var hade jag Viktor brevid mej som lugnade ner mej:P Och efter att polisen hade kollat mitt körkort och allt sånt kunde jag lugnt köra vidare:) Även fast jag aldrig lyckas hamna i trubbel så är jag riktigt trött på poliser nu! Låt mej vara! :P


Mike har blivit min städerska:P


Lugn. Dom körde inte såhär även fast Viktor verkligen ville:P


A big, happy family :D


Inne på köpcentrumet. Jag tror ibland att vi umgås FÖR mycket med barn:P

♦ Joey

You smile, I smile.

Sitter och kollar på min "familj" som spelar beerpong i min lägenhet. Hela dagen har vi spenderat tillsammans och ikväll blir det pyamasparty. Vissa saknar för tillfället. Men ändå. Jag blir så glad av hela gänget. Och om sanningen ska fram så är det pågrund av dom som jag är fortfarande kvar i USA. Jag tror jag hade packat väskan för längesen om jag inte hade haft dom människorna runtomkring mej. Det är dom som kramar mej när allt känns som värst. Det är dom som får mej skratta. Jag inser mer och mer att det är dom som är i din omgivning som får dej att vara lycklig. Så med tanke på var jag just nu skrev så kan ni lista ut att jag är lycklig. Jag vet att det är många där hemma som tänker och kanske oroar sej lite för hur jag mår. Men jag kan till punkt och prickar säga att I'm more than just fine:) 

Over and out for now:)

♦ Joey


Just be you because life's too short to be anybody else.

Min helg började tidigt denna veckan! :) Var ledig idag! Min enda uppgift idag var att åka till boston och lämna ungarnas jackor som mina värdföräldrar hade glömt. Regnigt boston hela dagen. Väldigt tråkigt! Men jag gjorde istället lite andra saker som annars är tråkigt att göra men helt perfekt att ta sej an på en regnig dag. Först blev det Walmart där jag inhandlade bla högtalare till min data. Sen blev det Stop and Shop för lite storhandling. Väl hemma tog jag mej an lite städning. Det enda jag borde göra är damsuga, men tror jag väntar till efter helgen:P

Men nu har mörkret kommit och fredagskväll är ett faktum. Dax för att umgås med gänget. Vi får se vad helgen har att erbjuda. Men jag känner på mej att det kommer bli bra. Dock känner jag att det finns risk för lite drama. Jag själv kommer poppa popcorn, sätta mej bekvämt i närmaste soffa, luta mej tillbaka och titta på. :P Som man bäddar får man ligga. Eller What comes around goes around!


Nu börjar helgen på riktigt! :D

♦ Joey


If you´re feeling lonely, don't.

Hela kvällen igår var jag trött.. Men när jag väl gick och la mej kunde jag verkligen inte sova. Så irriterande.. Runt 4, halv 5 lyckades jag tvinga mej själv till att falla in i sömn. Jag gjorde allt. Läste en bok, satt framför tven, räknade får. På tal om att räkna får.. Vem kom på den iden?? Värdelöst och totalt meningslöst! Jag själv kom på ett annat sätt att räkna istället. Nämnligen att räkna på engelska. Ingen bra ide det heller, när jag kom upp över 100 blev det bara jobbigt. Men där kanske vi har det. Man borde nog inte komma på roligare och mer intresantare saker för att john blund ska komma. Jag tror jag ska gå och lära mej meditera istället:P

Yeah, yeah, nog pratat om min sömn. Såklart försov jag mej och hela den faderullan. Så missade skypedaten med Tackan. Men tar nya tag imorrn. Annars har dagen gått bra. Allt har rullat på. Och nu på kvällen åkte jag och mötte upp Sandra, Sina och Tine på Red Mango. Dom har pratat så mycket om red mango att jag var bara tvungen att prova. Det är ett ställe som bara säljer smooties och frusen yougurt. Man tar allt själv och får själv ta topping. Toppingavdelningen bestod mest av frukt vilket jag gillade skarpt! Därefter väger man glassen och betalar efter hur mycket man tagit. Dessutom inte alls dyrt! Och gott! Och inte alls så onyttigt:) Så ja dit ska vi åka isommar istället för ett glasställe :)

Av någon konstig anledning hamnade vi senare på panera bread för en kopp kaffe, där vi spenderade 1 timme med att prata övningskörning och körkort. Ni kanske kan ana vem som började samtalsämnet:P

♦ Joey


When I was young I wanted to grow up.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag ser denna tjejen videoblogga... Hon är verkligen.. ehh.. umm.. Okej jag finner inga ord för det. Och det vill säga mycket! Jag gillar speciellt hennes sätt att verkligen VISA hur hon fixar vid sitt hår(läs ironin). Ja se för er själva. Gapskratta eller gå och göm er efteråt. Eller så kan ni ju bli som jag, helt stum.. :P



♦ Joey

I’m not coming back around again.

Fräckt eller inte - jag ska ta om mitt körkort. Eller rättare sagt ta ett amerikanskt körkort. Det måste jag nu när jag förlänger med ett halvår. Mitt svenska körkort plus mitt internationella körkort gäller bara ett år. Så idag drog jag iväg till något som jag kanske kan jämföra med vägverket för att få den informationen jag behövde. Blev jag mycket klokare, svar nej. När jag frågade tjejen bakom disken om jag kunde få snacka med någon som kunde berätta för mej hur allt gick till fick jag ett telefonnummer som jag skulle ringa. Och sen gav hon mej 3 papper som jag skulle fylla i.. Jag hatar fylla i sånna här papper redan på svenska då jag inte vill att något ska gå fel, så ni kan ju tänka er hur jag känner med papper som är på engelska. :P

Jag fick iallafall ur tjejen vart jag kunde köpa böcker om alla regler och grejs som jag behöver kunna till teorin. Böcker och böcker.. EN liten bok var det som dom tryckt in den viktigaste informationen som jag behövde. Lite skrattretande är det ju ändå när man tänker på hur mycket man måste plugga i sverige. Ändå kunde jag inte låta bli att svära lite tyst för mej själv när jag kom ut till bilen. Jag som var så lättad när jag klarade körkortet i Sverige och nu måste jag göra om allt igen:P Hursomhelst, när allt är klappat och klart har jag ett amerikanskt körkort i handen, det är det inte många som får chansen att ta! :) Alltid se positvit är inte ett dumt råd alla gånger:)

♦ Joey

In my life, like a song I will still hear you.

Idag fick jag en liten längre arbetsdag än jag vanligtvis brukar ha. Lika glad för det är jag:) För jag fick nämnligen andas in stalldoften idag:D :D Tvillingflickan hade en ridlektion efter skolan så jag körde till stallet med hela gänget. Fick visserligen knappt se henne rida, mestadels fick jag springa runt och hålla ordning på dom andra två. Men det spelar ingen roll! Jag fick pussat på hästar, andas in lukten och till och med sopa stallgången med ett leende:) Jag tror tvillingpojken såg hur besviken jag blev när jag fick ge upp kvasten till lillen så han gav hans kvast till mej:P haha! Illa! :P

Jag inser nu hur harmonisk jag blir av stallmiljön, det är som om jag går ut därifrån som en annan männikska:) Detta och att jag äntligen fick skypat med underbara Jenny efter ett lååångt uppehåll från att höra hennes röst, har fått mej att nästan hoppa av glädje hela dagen :)

Som ni kanske har märkt så har utseendet här på bloggen ändrats:) Hoppas alla gillar det:) Allt tack vare bästaste Linda :) TACK Lindson! :) Du är bäääääst:P hehe. Saknar dej vettu. Riktar mina ord direkt till dej då jag vet att du läser. USA är tomt utan dej, men fy sjutton vad jag ser fram emot att träffa dej snart igen! :)


Från helgen.

♦ Joey

It's easier to be lost than found.

Den chocken som jag fick i morse när jag backade ut från garaget var inte liten. All snö var som borta. Dom stora snöhögarna som funnits här sedan jul existerar knappt längre. Man kan fortfarande se lite snöfläckar här och var, men gräset syns tydligt! Jag själv är förvånad över hur stor våran gata och alla uppfarter har blivit. Snön som dom skottat undan på sidorna har tagit stor plats vilket gör att allt ser gigantiskt ut! :) Men jag hoppar lite extra upp och ner av att våren verkligen ÄR påväg. Snö är fint och roligt, men nu är det bra. Kommer det mer och detta bara är ett skämt så tror jag att jag blir tvungen att gråta en sväng:P

Hela förmiddagen spenderade jag med lillen hemma hos Jen, min värdmammas syster. Det finns många bra fördelar med att vara där, men det jag gillar bäst är att jag alltid känner mej lite extra hemma hos henne. Det blir inte så mycket jobb som jag måste göra när vi träffas. Hon säger mest till mej att jag ska slå mej ner med en kopp kaffe i handen och prata med henne medans ungarna leker. Idag drog hon fram hennes ungars födelseböcker. Alla tre har varsin bok om sitt första år med massa bilder på släktinger och allt det dära. När vi var klara med det visade hon glatt alla bilder från när dom var i Florida, vilket jag faktiskt tycker är väldigt kul att se!

Jag kan vända och vrida på frågan om jag verkligen är en i familjen. Men familjemedlem eller inte, jag inkräktar iallafall under en lång period deras liv. Avtryck lämnar jag allt. Och lika så lämnar hela familjen avtryck i mitt liv. Klart jag vill veta hur deras liv ser och har sett ut. Därför uppskatar jag väldigt mycket när jag väl får ta del av allt:)

♦ Joey


It may sounds crazy, but it is true.

Fick ett mejl av Frida förra veckan. Det var alla dessa påstånden som stämde in så himla bra om man var Au Pair. Jag skrattade så jag låg dubbelvikt av det faktum att det var på pricken så man känner det ibland :P Jag förkortade ner det lite och tänkte dela med mej till er:P

You know you are an Au Pair in the US when...

...you always introduce yourself with "hi, my name is (your name), I'm from (country) and I have (amount of children you are taking care of) children!

...you hate Dora, Hannah Montana and SpongeBob

...you say "silly" instead of "stupid"

...you've seen more movies in one month than in your whole life at home

...you drive over 30 minutes to a friend's house and you think it's not far

...someone ask you stupid questions like "Do you have cars in your country?" or " You don't have Valentine's day??" or "Where is your country?"

...you don't think it's wrong to have cake AND ice cream

...you say 'GOOD JOB' a hundred times per day

...you need to be creative to find new punishments because time-outs don't work anymore

...you're sure you don't want to have kids within the next 100 years!

...you're ready to drink anytime of the day


...you've learnt what being patient means

...you have to watch your host parents' dog while they're on vacation to the Carribean - i mitt fall är det kaninen medans familjen är i Maine, Vermont eller Florida..

...one cup of coffee doesn't make you awake anymore, it just makes you alive

♦ Joey




Never knowing, what could have been.

Söndag kväll. Dagen då man vet for sure att helgen är bakom sej och en ny vecka står famför en. Både bra och mindre bra. Då jag är ganska trött och bara vill krypa ner i min säng blir det en liten snabb uppdatering av helgen.

I fredags blev det som jag nämnde middag ute med Leyro. Vi åkte sedan vidare till mej och satt och pratade in till småtimmarna om att mellan himmel och jord. Lördagen gav jag mej själv en sovmorgon, vilket jag tydligen behövde ganska så mkt! Annars ganska så händelselös dag då det mest gick ut på att göra småärenden. På kvällen drog vi oss dock hem till Mike för att umgås lite. Spelade beerpong, vilket jag själv insåg att jag börjar bli ganska bra på :P Vi lärde även Mike och Leyro svenska fraser och gjorde samma sak som vi brukar göra när vi har kvalitetstid med varandra. När klockan började bli mycket åkte vi till McDonalds för att köpa glass. Skojar inte när jag säger att vi fick stå i kö utanför Donken i 30 min.. så mkt folk var det där 2 på natten.. haha!

Idag har jag spenderat hela dagen med mina favoriter Leyro och Anna. Lunch på Nicos, hög musik i bilen med rutorna nere och bio fick bli våran söndag. Såg Beasty på bian. Något jag vägrade med eftersom det var det enda som passade vårat tidsschema fick det bli den. Jag led väl inte genom filmen, men ingen höjdare. Det som var en höjdare idag var dock vädret! Våren är påväg! Riktigt "varmt" ute :) Tummen upp för det! :) Nu på kvällen fick jag jobba en liten sväng också. Inget plågsamt egentligen, tror ungarna var lika trött som jag var:P

♦ Joey

I got caught in the moment, again.

Lite snabb uppdatering. Dagen idag har varit hyffsat bra. Dock längtar jag tills all snö smällt bort så man kan vara ute och leka lite bättre. Man blir så himla seg när man ligger inne på golvet och leker zoo i 2 timmar. :P Men fick se Jen som kommit tillbaka med sin familj från Florida. Seriöst, jag ska dit! :) Kom även på idag att bebisar dras nästan lite läskigt till mej.. Idag inne i mallets lekrum kom minst 4 bebisar i ettårsåldern fram till mej och log stort:P Speciellt fastnade jag för en liten pojke som precis kommit på att man kan minsann blunda och gå samtidigt:P Ett riktigt charmtroll så till alla tjejer om typ 18 år, watch out! :P

Nu ska jag iväg på middag med Leyro. Håller på och svälta ihjäl.. För 40 minuter sen var min mexikanska vän påväg men jag har lärt mej nu att hon aldrig är i tid:P Men jag hoppas snart hon är på ingång. :P Lite senare ska vi väl möta upp dom andra för lite slapp fredagskväll.

Dax att ta fram skruvmejslen och skruva åt en lite skruv som verkar sitta löst. Eller om jag är vettig nog så skiter jag i det. Varför är jag inte förvånad???

♦ Joey

The show must go on.

Igår hade jag en down period, idag känns allt mycket bättre. Det är precis som man varit under vatten och helt plötsligt får luft igen. Då känns allt så mycket bättre. Skrev faktiskt ett inlägg igår men raderade det så fort jag läst igenom det. Ibland kan jag bara skratta åt vad jag skriver! Ibland blir jag FÖR djup. Jag menar vad vet jag egentligen om allt? En snart 22 årig tjej som precis påbörjat sitt liv, haha! Jag undrar hur många som snurrar på huvudet och tänker "lilla gumman du vet absolut ingenting". 

Jag har inte kunnat låta bli att undra ibland varför det inte varit någon som satt mej ner på en stol, tittat mej rakt in i ögonen och sagt "Du har ingen aning om vad som väntar dej i livet, detta är bara början. You gonna get a hell off a ride så håll i dej!". Men jag börjar så smått inse varför ingen tagit på sej denna uppgift. Ibland måste man bara gå igenom allt det svåra. För det är när man är som längst ner och sedan når toppen som man växer som människa. Och alltid lär man sej något, vare sej man vill det eller inte. Även hur svårt det än är. Så mycket vet jag iallafall!

10 månader hemifrån idag. Kanske ska sluta att räkna, men jag kan verkligen inte låta bli.:P Det är blandade känslor som börjar bubbla upp inom mej. Bra tankar, lite mindre bra tankar och allt där imellan. Jag har gått igenom detta innan så jag vet precis vad jag behöver göra. Vänta. Vänta tills alla tankar ventilerats ut. Allt jag just nu kan tänka på är att jag vill ha fredag, samla hela gänget och bara ha kul. :) Det är då alla tankar brukar försvinna och allt det som man tycker är lite extra svårt för stunden slutar att vara så svårt :)

♦ Joey

I've never been perfect but neither have you.

"This life is what you make it. No matter what, you're going to mess up sometimes, it's a universal truth. But the good part is you get to decide how you're going to mess it up. Girls will be your friends - they'll act like it anyway. But just remember, some come, some go. The ones that stay with you through everything - they're your true best friends. Don't let go of them. Also remember, sisters make the best friends in the world. As for lovers, well, they'll come and go too. And baby, I hate to say it, most of them - actually pretty much all of them are going to break your heart, but you can't give up becuase if you give up, you'll never find your soul mate. You'll never find that half who makes you whole and that goes for everything. Just because you fail once, doesn't mean you're gonna fail at everything. Keep trying, hold on, and always, always, always believe in yourself, because if you don't, then who will? So keep your head high, keep your chin up, and most importantly, keep smiling, because life's a beautiful thing and there's so much to smile about."

♦ Joey

I wish I can save you.

Det är något med att fira födelsedag här i USA! Jag vet inte om det är för att vi är så långt ifrån hemma som vi bara kan bli när vi är här. Men alla verkligen anstränger sej för att ingen ska behöva känna hemlängtan den dagen så man firar att man blivit ett år äldre. Idag var det Leyros tur att fylla år! Det firade vi med att mötas upp på Joe, en restaurang i Norwell. Innan Leyro dök upp hade någon av tjejerna köpt en ballong som vi satt fast på hennes stol, vi hade även en present och en ros till henne. När hon väl kom in sjöng vi alla för henne. Helt enkelt fick henne att känna sej speciell, vilket hon verkligen är :)

Vi startade firandet redan i fredags med fest och nu på fredag blir det antagligen ytterliggare en fest för henne. Samt att hennes värdfamilj tog ut henne och oss tjejer på middag i gårkväll. Det är som en veckas firande om inte mer varje gång :) Det är inte bara födelsedagsgrisen som är exalterad över när hon eller han fyller år det är lixom hela gänget :) Men det är väl kanske det att alla är i samma sits och vid detta laget är vi där för varandra :) No matter what :)


Happy Birthday Grapy :)

♦ Joey

Meet me in the middle, on our way back down to earth.

Min helg blev visst inte så stressig som jag hade trott, men såklart skulle internet här i huset lägga av så har ändå inte kunnat uppdatera er. Men nu är allt som det ska :)

I fredags åkte hela gänget till Sina för dubbel födelsedagsfirande/vi ses snart fest. Och hela gänget var verkligen där :) Så himla kuL! :) Och kul var precis vad vi hade!! Neal fyllde ju år nu i veckan och Leyro denna veckan samt att Viktor drar till Tyskland i två veckor. Så det var mkt att fira. Hela gänget kommer verkligen varandra närmare och närmare hela tiden. Och vi får bara roligare och roligare tillsammans :) Dom flesta sov sedan över hos Sina inklusive jag själv. Och trots att vi inte gick och la oss förrän sent inpå natten klev vi upp och körde mot skolan i tid... Sista lektionen för denna gången så det vankades redovisning. Men vi kom igenom det med och ut gick vi med våra diplom :) Lördagkvällen blev sedan en riktig hemmakväll där jag slocknade innan klockan hunnit slå halv elva:P

Söndagen var en typsik söndag som jag spenderade med Anna:) Åkte med anna till en taturerare och sedan vidare till Nicos för lunch. Såklart hann vi med att slappa lite hemma hos mej framför Jersey Shore :) Och tänka sej vi hann till och med bio på kvällen. Denna gången blev det Justin Bieber filmen. Hade grymt låga förväntningar men den visade sej vara mkt bättre än förväntat. Jag menar hade jag varit 14 år hade jag varit dödsförälskad i killen:P Tur för mej att jag kommit över fjortisstadiet i mitt liv:P


Spelar lite flipping cups. Killar mot tjejerna och man kan ju säga att hela leken blev riktigt allvarlig :P i slutändan tror jag att vi tjejer vann iallafall. Eller var det kanske så att vi slutade spela när vi låg på topp? :P


Sina och jag :)


Anna och Tine! :)


Neal, Viktor, Sina, Tine, Leyro och Sandra :D


Dougy och Chris!


Mina mexikanare :D


Födelsedagsgrisarna Neal och Leyro blåser ut ljusen på tårtan som vi återanvände sen vi firade Neal :P

♦ Joey

RSS 2.0