Does it make you mad to find that I have grown?
Dagen har varit bra. Fick börja lite senare i morse. Underbart! :) Sen har allt bara rullat på! Tvillingarna fick sina presenter som verkar ha gått hem tycker jag. Jag gav dom förresten skal till sina nya Ipod touch. Kanske inte världens roligaste, men vad ger mej ungar som har i princip allt? Så jag tror jag prickade in allting rätt bra. :)
Jag har precis plågat mej själv. Jag lyckades knappa in en kanal på tven som visade ett program som heter "coming home". Det är ett program som visar när soldater kommer hem till sina familjer igen efter varit ute i kriget under en längre tid. Att se familjernas och soldaternas reaktioner är sjukt. Stora häfftiga män som gråter. Vilket får mina tårar att spruta. Visst det hade varit tårfyllda ögon på mej i vanliga fall. Jag menar har jag någonsin lyckats titta på ett program av extrem homemakeover utan att fälla en tår? Men jag sitter lite i samma sits som soldaterna i "coming home". Visst jag har inte varit ute i krig. Men jag har varit borta från min familj och vänner en längre tid. Jag kan inte låta bli att låta tankarna rulla fram till november för att försöka ha en minsta aning om hur det kommer vara att se alla igen. Men jag kan bara föreställa mej allt det. Jag har ingen aning om hur det kommer vara. Men jag kan nog säga att tårar säkerligen kommer fällas lika mycket som dom gör på stora starka soldater. Om inte mer.
Men nu ska jag inte gråta mer. Istället ska jag ta en dusch för att få bort det utkletande sminket:P Och sen bänka mej framför sässongsfinalen av Bachelor. Har jag blivit amerikaniserad eller vad? :P
♦ Joey
Jag har precis plågat mej själv. Jag lyckades knappa in en kanal på tven som visade ett program som heter "coming home". Det är ett program som visar när soldater kommer hem till sina familjer igen efter varit ute i kriget under en längre tid. Att se familjernas och soldaternas reaktioner är sjukt. Stora häfftiga män som gråter. Vilket får mina tårar att spruta. Visst det hade varit tårfyllda ögon på mej i vanliga fall. Jag menar har jag någonsin lyckats titta på ett program av extrem homemakeover utan att fälla en tår? Men jag sitter lite i samma sits som soldaterna i "coming home". Visst jag har inte varit ute i krig. Men jag har varit borta från min familj och vänner en längre tid. Jag kan inte låta bli att låta tankarna rulla fram till november för att försöka ha en minsta aning om hur det kommer vara att se alla igen. Men jag kan bara föreställa mej allt det. Jag har ingen aning om hur det kommer vara. Men jag kan nog säga att tårar säkerligen kommer fällas lika mycket som dom gör på stora starka soldater. Om inte mer.
Men nu ska jag inte gråta mer. Istället ska jag ta en dusch för att få bort det utkletande sminket:P Och sen bänka mej framför sässongsfinalen av Bachelor. Har jag blivit amerikaniserad eller vad? :P
♦ Joey
Kommentarer
Trackback
