So much to mention, but you can't find the words.
En sommar kan ju heller inte passera utan att jag bränner mig.. Jag som detta året varit SÅ duktig med solskyddskräm och grejer! Verkligen försökt undgå att se ut som en kräfta. Men idag kommer jag hem med illröda ben och axlar.. Men bara baksidan av min kropp blev stekt då jag trivdes mest att ligga på mage:P Man ser ju mer då:P haha! Nästa gång får jag väl ligga dubbelt så länge på rygg istället:P Men helt klart en bra dag! Och långhelgen kan dessutom sammanfattas med alla tummar jag har upp! :) Summer of 2011 here I come! :)
♥
♦ Joey
You got a smile that can light up this whole town.
Fick lite bilder från Providencetown av Leyro idag, så imorrn tänkte jag lägga upp lite bilder därifrån till er. Men ikväll känner jag inte riktigt för att engagera mig allt för mycket:P Men jag bjuder ändå på en bild som vi tog i P-town, den var uppsatt i ett fönster. Skrattade ganska så friskt om man säger så:P
♦ Joey
Reach for the stars, if you don’t grab them, at least you’re on top of the world.
Efter ca 2 timmar insåg vi att vi var rätt nära Providencetown, som ligger hela vägen ut på udden av Cape Cod. Så efter ca en till halvtimme var vi framme! Parkerade bilen och gick runt på gatorna. Det var fest överallt. Vi mest kollade läget och njöt av det faktum att det är rätt spännande att vara spontan! Tydligen är Providencetown känd för att vara en stad där många homosexuella kommer vilket vi inte visste. Ingen av oss hade träffat på så många homosexuella på en gång. Överallt gick tjejer hand i hand och killar stod och kramades i varje hörn. Allt var väldigt ovant från början och ingen av oss visste riktigt hur vi skulle bete oss. Det blev nästan som vi från början kände oss lite utanför. Men efter ett tag var det en ganska rolig situation att befinna sig i. Så många olika människor, från lite överallt, på ett och samma ställe.
Lyckades få till en ganska så bra sovplats i bilen. Där vi sov några timmar innan vi begav oss ut på gatorna nu på lördagsmorgonen. Okej, vädret var rätt blåsigt, dimmigt och molnigt hela morgonen, något vi blev lite besvikna över då vår plan egentligen hade varit att inta en strand. Men vi käka frukost och fortsatte att ta allt som det kom :)
Runt 14 tiden, när vädret lyckats bli kanon igen, blev det dock dax att dra sig hemåt. Jag skulle jobba. Så nu sitter jag här och håller ett öra på barnen som sover i sina sängar. Är rätt trött efter igår, men om jag slutar i tid blir det nog till att åka och möta upp dom andra ändå. Vi får väl la se :)
Vi har faktiskt en fin strand här i Weymouth. Den fungerar alldeles lagom :) Nästan lite stolt över våran lilla strand:P
"Don't Stop Believing". Denna stoppskylt mötte vi på påvägen hem från Cape Cod. Ganska typiskt amerikanskt att ha en sådan skylt. Men det är en reminder om att jag faktiskt befinner mig i just USA. Då ska man drömma stort och älska mycket:P
♦ Joey
I'm on the edge and I'm hanging on a moment of truth.
Är det okej om jag skryter lite till om vädret? Ha! Spelar egentligen ingen roll, jag gör det ändå! Idag har vi 30 grader varmt!!! :) Lite svettigt är det allt, när vädret nu har skriftat så snabbt. Men man blir väl snart lite mer van vid det! :) Min dag blev inte alls som jag trott! Men fick lunchat(låter inte det lite vuxet? :P) med Leyro, njutit lite av solen och hunnit ringa hem lite till Sweden. Najs.
Tittade på ett avsnitt på Big Brother innan, blir mindre och mindre tittande nu med tiden, men just det avsnittet jag såg hade dom någon lek där dom skulle stå blickstilla när dom sa Freeze i högtalarna. Vad som än hände fick dom inte röra sej. Då skickade dom in en syster till en av deltagarna. Gud vad han grät där han stod och kunde inte krama sin syster utan bara höra hennes röst. Typ se och inte röra.. Gosh. Ni kan ju gissa hur mycket även jag bölade. Jag börjar bli riktigt blödig när det kommer till återföreningar. Konstigt eller hur? :P
Nu kommer Leyro snart hit och vi ska faktiskt åka till stranden en snabbis, eftersom det inte blev av nu under dagen. :) Sen får vi se vad kvällen har att erbjuda! :) Alla förslag är välkomman:)
♦ Joey
Loudest than the loudest word.
Nu på kvällskvisten blev det avskedsmiddag på Fours för Veronica, en tjej från Tjeckien. Som vanligt lyckades vi alla fylla upp halva stället och skapa panik hos servitrisen när vi alla skulle betala notan separat:P Men trevligt var det allt!
♦ Joey
Where troubles melt like lemon drops.
Sol, underbara sol! Kan äntligen skriva här att sommaren är nog på ingång nu! Igår var det varmt och skönt, likaså idag!! Jag kunde ju inte bli gladare! Dessutom ska värmen stanna ett tag! Tummen upp för det! Förresten, båda tummarna upp:)
Igår var jag på baseball match, tittade in när tvillingpojken spelade! Åker ju gärna med tvillingflickan till stallet och grejer, så känner att han också måste få sitt. Fast jag förstår ju inte mycket av den sporten, så mycket enklare med brändboll! Varför komplicera till saker? :P Men min värdpappa försökte förklara så gott han kunde:P
Idag fick tvillingpojken hem något tältliknande som skulle hjälpa honom att träna sina pitcher, översättning kast med bollen i baseball. Jag hjälpte honom att bygga upp hela grejen och hjälpte han sen och träna lite. Dessvärre fick han för sej att jag också skulle pitcha. Meningen är att man ska kasta bollen in i den "tältliknande buren". Efter att ha kastat runt 10 bollar kunde jag lätt konstatera att vi aldrig haft mer bollar utsprida i trädgården innan och jag gav upp. haha! Kanske inte riktigt min grej:P
Nu ska jag titta på idolfinalen. Var är mamma när man behöver henne? Det är ju min och hennes grej det där med idol.. Istället får jag titta på det själv då alla mina andra kompisar hellre ville gå på någon Margarita kväll hemma hos Mike. Är jag en tönt eller vad? :P
Sommar:)
♦ Joey
Short, sweet and to the point.
Jag slutar aldrig riktigt att förvånas över att folk faktiskt läser det jag skriver här på bloggen. Tanken bakom allt skrivande var ju först och främst för att jag själv ska kunna titta tillbaka och se vad som hänt, ungefär som en dagbok som jag kan ha kvar även när jag kommer hem. Men tanken var också att min familj och mina vänner skulle kunna följa med mig på min resa. Det ska ju dock sägas att i och med att jag inte exakt vet vem som sitter där och läser, känns det ibland som att jag bara skriver till mig själv. Jag menar vem skulle vilja läsa om mitt liv, frivilligt. Så intressant är jag då inte! Men statistiken säger något annat. Tydligen vill ju folk läsa. Dessutom poppar det fortfarande upp folk som säger att dom följer mig, vilket jag varje gång ´blir lika överraskad av. Men jag hade väl slutat att skriva här om det inte varit någon som läst, jag menar what's the point?
Det jag satt som riktlinje när jag började skriva var att jag skulle vara ärlig till punkt och prickar. Det behöver ju absolut inte menas med att jag sätter ut hela mitt liv här på bloggen, men jag kommer aldrig mörklägga dom eventuella motgångar jag får. Jag har läst 100 bloggar av Au Pairer som bara skriver dom bra sakerna. Därav ser deras liv ut som en dröm. För bra för att vara sant, typ. Grejen är ju den att även jag faktiskt lever i en dröm. Detta är min dröm och jag uppfyller den. Men sen sticker jag samtidigt inte under stolen med att jag inte alltid svävar på moln. Jag får kämpa lite, det får vi alla. Jag kan inte låta bli att tycka det är lite bra. Tänk om man bara kunnat vifta med fingrarna och en dröm hade gått i uppfyllelse utan att man hade behövt kämpa lite. Hade kicken då varit den samma? Jag tror inte det. Man hade nog tappat sin stolthet på vägen och resultatet hade väl blivit att man till slut inte haft någon dröm alls.
Det jag vill komma fram till är att jag är tacksam för att jag har mina läsare! Jag säger inte det tillräckligt! För som jag skrev innan, så hade det inte varit någon mening utan er! Jag får ju även lite mer press på mej själv att faktiskt skriva något vettigt här, även fast jag kanske inte lyckas göra det alla gånger. Men vilket fall som helst, Tack! Ni är underbara, vem än ni än är :)
♦ Joey
But I do it anyway.
Helgen har satt sina spår kan jag ju helt ärligt säga. Alldeles för lite sömn för att man ska vara pigg en måndag. Sen har det tråkiga vädret inte hjälp till. Men trots lite trötthet har jobbedagen gått bra. Jag fick se när lillen för första gången lyckades hoppa från en gunga(okej, jag puschade henne lite:P). Men snacka om att det var hur kul som helst och se glädjen hos henne när hon klarade det! Hela hon lyste upp! :) Ibland önskar jag att jag också var 5 igen och kunde bli så glad över att hoppa från en gunga:P
Igår när jag kom hem lyssnade jag lite på Gyllende tider. Och när man gör det så vet man att sommaren är påväg! :) När man lyssnar på dom känns som att alla sommarminnen man samlat på sej under åren kommer flygandes tillbaka. Det är en härlig känsla! :)
Jag ska inte lyfta ett finger nu under kvällen. Lägga mig tidigt ska jag också försöka att göra:) Det får man göra ibland tycker jag allt! :)
♦ Joey
When you're happy like a fool, let it take you over.
Kanske inte varit en jätte händelserik helg då vi mest tagit det lugnt och bara funnits till. Stugan som vi bodde i låg mitt ute i ingenstans, vilket i vårat fall var precis vad vi ville ha. Ingen som kunde störa och inget som kunde gå fel. Badat i hot tub, solat, spelat spel, dansat, festat lite, haft grillkväll och bara umgåtts. Min telefon dog till och med nästan precis när vi kom dit, men jag passade faktiskt på att inte ladda den. Jag kände verkligen att jag behövde komma ifrån allt och bara vara med dom bästa:)
Så detta har verkligen varit en toppenhelg. Går lätt in på toppen av min lista om vad som varit mest minnesvärt här borta! Det är verkligen med nya krafter jag nu har anlänt hem. :)
Spelar kort.
Dougy behövde moraliskt stöd när han skulle borsta tänderna:P
Pojkarna spelar lite fotboll.
Eder visade sig minsann ha Sverige skor på sej:)
En av samtalsämnena under helgen har varit det där med att jorden skulle gått under i lördags. Om ni frågar mig vem som skrämde upp folket mest har jag ingen aning svaret:P Vilket fall som helst så står Leyro på bilden och oroar sig över hur hon skulle spendera dom sista minuterna i livet. Om det nu var så att dom hade rätt:P
Daniella fyllde år förra veckan och såklart skulle det med firas! Hon fick höra "vi gratulerar" på 5 olika språk vilket inte alls är så illa:P
Några av folket! :)
♦ Joey
For all the right reasons.
Tittar på American Idol nu. Nästa vecka är det final! Och gissa hur många som röstat denna veckan? 95 Miljoner! Jag skojar inte.. 95 MILJONER! Jag glömmer verkligen bort att detta landet inte är så litet ibland.. Dom sitter nu och visar inslag på när idolerna i veckan fick komma hem. Efter 3 månader borta. Jo men tjena. Som gjort för att få mej att bli tårögd:P
Får väl ta tag i packandet snart också. Men ska ju inte ha med mig allt för mycket så borde inte ta så lång tid. Men sen har jag ju alltid en förmåga att packa för mycket så vi får väl se hur det blir. ÅH! Jag kan knappt bärga mej tills imorrn! :D
Vi är taggade :)
♦ Joey
When I need you, I just close my eyes and I'm with you.
Idag visade Jenny mig runt i hennes och Gullans nya hus på skype. Det är det andra huset jag fått rundvisning av via skype. Visst jag vet att man inte både kan ha kakan och äta den, men visst kan det vara lite tillåtet att tycka det är lite orättvisst? För en av dom sakerna jag hatar mest med att vara hemifrån är att inse att jag missar en del.. Jag bryr mig inte om att missa årets fest eller att vara med när dom inviger CityTunneln. Men det som betyder något. Se hur tvillingarna förändras, se hur dom växer. Få en RIKTIG rundvandring av både Jenny och mamma i deras nya hus. Se Mandas mage växa och bli rund. Se pappas stora förändring. Se Bäsons nya liv i Götet. Ja ni fattar. Men det är det jag få offra för att få vara med denna resan. I slutändan antar jag att det är värt det. För förr eller senare får jag se allt det där. Men tills jag får se det i verkliga livet tackar jag Skype för att den förgyller min vardag ibland:)
Through the wind and the rain, through the smoke and the fire
When the fear rises up, when the wave's ever higher
I will lay down my heart, my body, my soul
I will hold on all night and never let go
Every second I live, that's the promise I make
That's what I'll give, if that's what it takes
♦ Joey
Don't cry because it's over, smile because it happened.
Micke och jag redo för balen.
Några av vi flickor utanför Bäckaskog slott där balen hölls.
Hela kvällen avslutades med att dom flesta stod i en klump och dansade. Vi var som en familj under 3 år och vi ville inte att det skulle ta slut.
Studentdagen! Jag, Sofie, Jossan och Jenny.
Anton, Micke, Elias, Jeppe, Björn och Ems :)
:)
Den här bilden hamnade till och med i tidningen. :)
Middag på Rosegarden i Kristianstad!
Den här bilden bjuder jag på! Underbart rolig utgång på grand på kvällen! Då alla studenter blev behandlade som VIP, på bilden Stoffe, Ems, jag och Karl.
♦ Joey
Be sure before you close that door.
Viktor, Anna och Mike tvingade med mej och Leyro till en stor sportbutik. Först var vi också ganska exided över detta. Men när inget gick som vi ville där inne blev vi ganska uttråkade. Jag menar varför har dom golv som gör att man inte kan prova att åka runt på inlines...? Det är ju bara taskigt.. :P Det slutade med att vi alla fem hamnade i ett omklädningsrum då jag och Leyro fick ge smakprov till dom andra:P Damen som såg 5 stycken lämna deras omklädningsrum var väl inte allt för road dock...
Jag, Viktor och Leyro hamnade sedan på Best Buy där vi tittade in alla datorer, telefoner och liknande. Men sedan hittade vi 4 sköna fotöljer som stod parkerade framför en stortv där dom visade Avatar. En liten kille satt redan och tittade på filmen så vi slog oss ner vid honom. Viktor somnade nästa och jag och Leyro var väl inte långt därifrån heller. När sen mamman till lillkillen kom och skulle hämta honom tyckte hon att denna synen var super gullig, så hon skulle ju ta bilder med sin kamera och allt.. Jisses.. :P När han sen gick tyckte vi att blickarna från folket som jobbade där blev lite för sura så vi åkte och kollade på Bridesmaids på bio som faktiskt bjöd oss på ett riktigt gott skratt:) Så trots allt blev det en helt okej söndag:) All you need is family:P
♦ Joey
You can't always get what you want.
Blev även som jag trodde igår. Somnade tidigt. Men behövde det för sov verkligen som en stock hela vägen fram tills 11 imorse! Viktor och Leyro kom och hämtade mej sen. Okej då var klockan visserliggen redan runt halv 15:P men stack och käkade en sväng innan vi åkte till Marshalls. Jag som INTE ska köpa något hittade såklart sjukt snygga högklackade skor! Jag har letat i månader efter några jag skulle kunna tänka mej! Så jag var ju bara tvungen att köpa dom.. hehe:P Sen hamnade vi inne i en sportaffär också. När jag tittade runt där inne hittade jag en Bruins tröja(det är Bostons hockeylag). Och tydligen heter en av deras spelare Savard i efternamn och just hans efternamn var tryckt på en av tröjorna. Då var ju bara tvungen att köpa den tröjan.. Jag kan tejpa för Aet så att det blir Svard ;P Smart va? :P haha.
Mitt körkort har även kommit. Och jag har inga kommentarer.. Okej en kanske. Och det är att jag verkligen inte kommer visa det om jag verkligen, verkligen inte behöver..
♦ Joey
It's been a long time since I've came around.
Gått lite trögt med att jobba denna veckan kan jag väl erkänna. Tar emot lite. Men jag antar att det bara är en svacka. Det har man väl på alla jobb?
Jag kan också erkänna att det kliiiiiiiar i fingrarna när jag ser alla vänner som nu idag tog bussen och åkte till Niagra Fallen. Så många ansikten jag inte sett på månader som ska dit och som jag faktiskt sett fram emot att träffa! Och Canada. Och Niagra Fallen. Buhu. Men ibland går det inte som man vill. Jag kan bara lova att jag kommer dit! Och då ska jag minsann se till att få det roligare än dom ;)
♦ Joey
Time can do so much.
♦ Joey
Whatever steps we take, they're necessary to reach the places we've chosen to go.
Igår träffade jag Taru. Nu hade det lyckats gå flera månader sedan sist. Men äntligen fick vi catchat upp lite grann. Snart åker hon tillbaka hem till Finland, vilket kommer kännas hur konstigt som helst.. Hon har funnits med i princip hela mitt år. Men jag måste väl bara vänja mig. Nu kommer folket häromkring åka hem en efter en. Som jag sagt innan, det är det som är nackdelen med att vara Au Pair!
Idag har jag varit i stallet med tvillingflickan! Vi var där ca 2 timmar vilket var som ni kanske kan förstå underbart:) Denna gången var det bara hon och jag så jag fick minsann både rykta, ta på sadel, träns och leka ridlärare. Roligare kan det ju inte bli:P haha!
Annars kan jag säga att L.Y.C.K.A är att hitta ett svenskt läppsyl i väskan. Läppsyl som man trodde man redan använt upp. Dagens höjdpukt helt klart! Jag undrar om det nästan inte blir veckans höjdpunkt! Och då har jag till och med lyckats ta körkort denna veckan. Kan ni då förstå lyckan av att hitta mitt svenska läppsyl? :P
♦ Joey
Even the best falls down sometimes.
Mycket har jag till att tacka underbara Peg som i en och en halv timme innan mitt test idag satt sig i bilen med mig. Vi åkte runt och tränade på alla möjliga saker. Hon var en stäng lärare som sa minsta lilla jag gjorde fel, men gav mig också massa tips! Det är inte alltid lätt att veta hur amerikanare tänker:P Men hon hjälpte mig verkligen! Samtidigt som hon fick mina nerver till att lugna sig så att jag faktiskt inte var så nervös när jag väl gjorde min uppkörning:)
På vägen hem lyckades jag få en stor utskällning av en annan bilist. Han svor, skrek och var allmänt aggressiv! Anledningen var att han tyckte jag låg i fel fil för att köra rakt fram. Men vad han inte riktigt var uppmärksam på var att det var han själv som låg i fel fil! Både jag och Peg vet att man bara fick svänga till höger i den filen han låg i, då vi båda två kört där 1000 gånger. Detta fick Peg att vakna till liv då vi i nästa korsning hamnar sidan om honom:P haha! Han fick då en ganska så grov utskällning av Peg istället som inte var sen till att påpeka att jag faktiskt även precis klarat mitt körkort och visste alldeles utmärkt hur man körde bil:P Ibland får man smaka på sin egen medicin:P haha!
Jag and the BMWn :)
♦ Joey
Don't chase the paper, chase the dream.
Efter glassätandet blev tiden knapp och vi fick släppa av Linda igen i Concord. Men förhoppningsvis kommer jag att träffa henne en gång till innan hon åker hem till Sweden:) Det är ju ett måste! :) Jag och Anna drog oss iallafall sen hem till mig för att byta bil till BMW! Blev lite övningskörning igen! Måste ju passa på att tacka Anna (igen) för att hon fått stå ut med det! :) Kanske inte varit det roligaste sysselsättningen hon kunde göra:P You Rock! :)
Detta inlägget har jag försökt att fått publicerat sedan igår. Men då ville bloggen inte alls! Så efter att skrivit om allting två gånger gav jag upp. Men nu gör jag ett till försök. Hade ju dock fått till ett rätt bra avslut på mitt inlägg:P Typ att nu var en ny veckan på väg och att jag hoppades att denna veckan skulle bli 1000 gånger bättre än förra. Och att jag faktiskt hade en bra feeling av den kommande veckan. Inte för att jag kan uttrycka mig så jätte mycket bättre om den saken än. Det har bara gått en dag. Men det verkar ju som att allt går åt rätt riktning iallafall:)
I Missed U Liiiiiiiinda :)
♦ Joey
Slow down and enjoy right now.
Idag skulle jag egentligen med Anna till skolan men lyckades försova mig så det slutade med att jag fick sovmorgon. Vi möttes istället upp senare för frukost på Nico's! När vi var mätta och belåtna åkte vi hem till Mike där vi alla bestämde oss för att kolla på bio då den fina soliga dagen övergick till regn. Såklart lyckades vi bli sena så vi missade filmen. Jag Anna och Tine hängde inte så mycke läpp över det utan åkte till IKEA istället medans dom andra åkte och käkade! Efter ett glatt besök hem till Sverige och IKEA mötte vi sedan upp dom andra på bian. Blev Fast 5 som vi kollade på. Något killarna blev glada över då vi annars alltid drar med dom på tjejfilmer:P Men måste säga att filmen var bra! Så ingen blev besviken:)
Nu är det dax för mig att lägga huvudet på kudden. Imorrn ska jag träffa Linda som nu befinner sig tillfället på Amerikansk mark, så måste ju vara utvilad :D
Familjkärlek :)
♦ Joey
Everything I'm not.
Jag lovar jag ska inte göra detta inlägg djupare än så:P Däremot har jag nu försökt typ tre gånger att skriva om en rolig sak som hände mig och sedan om en sak som jag drömde. Men jag insåg till sist att jag inte kunde skriva ner det riktigt så att det blev roligt.. Eller så att man skulle fatta poängen. Så jag struntar helt enkelt i det:P haha! Man måste helt enkelt berätta det. Kanske ska ge mig på en videologg...? Eller inte.. Vi får se.
Nu ska jag gå och duscha sen väntas idol och Grey's Anatomi :P Tv kväll med andra ord, för att lugna nerverna:)
Från Bowlingen i tisdags. Sverige och Mexico! :P
♦ Joey
Don't worry, be Happy!
Idag har varit en liten lugnare dag. Jobbat lite på eftermiddagen. Tagit tag i massa mejl, pappersarbete och annat tråkigt innan jobb. Känner sej allt lite extra vuxen att sitta där och svara på 500 mejl :P Nu på kvällskvisten fick jag ta BMW(!) och övningsköra lite! Snart är det ju dax för mig att köra upp för mitt amerikanska körkortet så måste öva lite! Till hjälp fick jag Anna :) haha stackaren stod ute i regnet och såg på när jag fickparkerad:P Jag antar att jag kommer för göra detsamma för henne sen :) Nu ska jag bara själv ta ett djupt andetag och lite på mej själv så kommer det nog gå bra. :P
♦ Joey
1 Year. 365 Days.
Så mycket platser jag fått sett, så mycket nytt folk jag har träffat. Jag kan egentligen inte vara lyckligare. Men som ni kanske också förstår så har allt detta en baksida. Jag hade kunnat suttit på ett plan påväg hem nu. Jag hade kunnat fått krama om min familj, träffa mina vänner och sova i min egna säng. Det är väldigt blandat med känslor. Men samtidigt har ett år gått så otroligt fort! Och tiden jag har kvar i USA antar jag kommer gå ännu snabbare. Så innan jag vet ordet av det så får jag nog göra allt det dära.
Så nu ska jag istället njuta av att jag faktiskt är här. Men jag säger det igen. Hade det inte varit för dom underbara människorna som har blivit min familj här borta så hade jag nog inte klarat mej igenom mitt år. Det är kanske just därför jag ser fram emot att spendera ytterliggare lite mer tid med dom. Och såklart med USA. Mitt älskade USA. Mitt andra hem. Nu och föralltid!
Det var här allting började. Long Island, NY. Det var när jag träffade detta underbara gänget som jag förstod att året jag hade framför mig skulle verkligen vara en resa jag aldrig kommer glömma :)
Oceans apart, day after day
And I slowly go insane
I hear your voice on the line
But it doesn't stop the pain
I hear the laughter, I taste the tears
But I can't get near you now.
♦ Joey
Peace, love and understanding?
Jag var 11 år när två flygplan krashade in i Tvillingtornen mitt på Manhattan i NYC. Jag kommer ihåg dagen efter när min lärare stod framför klassen och grät för att hon själv kände människor som kunde ha dött i terroristattacken. Hela världen stannade upp. Precis alla som jag har pratat med om detta kommer ihåg exakt vad dom gjorde när dom först fick reda på vad som hade hänt. Trots min unga ålder kommer jag själv ihåg det! Men det är inte förrän jag själv stått brevid Ground Zero där tvillingtorna en gång stod. Och det är inte förrän jag sett hålet som uppstått efter dom två tornen när man tittar på New York Citys skyline, som jag förstått hur hemskt detta verkligen var.
Nu är Usama Bin Laden död. Jag vet inte hur nyheterna har gått hemma i Sverige, men här är det stort. Fruktansvärt stort. Folket jublar och nyheterna pratar om det non stop. Helt ärligt så förstår jag dom. I nästan 10 år har dom letat efter denna mannen som stod bakom det som hände 11 September 2001 och nu var tiden kommen. Så mycket som blev förstört och så många som dog och blev skadade. Men man kan se det i deras ögon. Visst, Bin Laden är död. Men han är ju knappast ensam. Finns nog en hel del som tyvärr vill fortsätta med allt det onda. Dom pratade med en äldre man på nyheterna innan som sa att Bin Laden bara är huvudet på skallerormen. Och bara för att man hugger av huvudet på ormen så betyder det inte att allt är över. Han har nog så rätt så i det.
Det diskuteras mycket nu. Och jag skulle egentligen kunnat skriva ett hur lång utläggning om detta som helst. Men samtidigt är jag knappast insatt i allt detta. Så det jag gör istället för att analysera allt för mycket är att hoppas. Have a little faith, you know. Jag hoppas att allt faktiskt tar slut nu. Fred på jorden och sånt. Hade inte det varit det bästa? :)
♦ Joey
Live life for what tomorrow has to offer, not for what yesterday has taken away.
Helgen har inte varit på topp någonstans. Humör för helgen har varit ilska. Inte mitt favorithumör precis! Jag har inte varit såhär arg på hela det året jag varit här. Antar att det någonstans har samlats upp inom mej och förr eller senare behöver det väl komma ut. Nåja. Nu vill jag inte känna såhär på minst ett år! :) Så ilska och en blanding av att inte alls må bra i kroppen gjorde min helg till en tummen ner helg. Men. Jag måste ju ändå se det på den ljusa sidan! Grillkvällen i fredags var ju rätt mysig! Och efter att ha kollat på bio med Anna och Tine idag och omgåtts lite med gänget kunde jag nu framåt kvällskvisten känna att I'm back on track! Känns bra, eftersom det nu kommer en ny vecka och nya tag!
Förresten. Hur i hela friden har jag kunnat undankomma att självaste Steven Tyler bor ca 25 min från mitt hus?!?! Så sant som det låter så har han sitt hem här i MA. Okej, han kanske har typ 10 till runt om USA, men tydligen är MA var han kommer ifrån. Och där han faktiskt står skriven. Fräckt. Det tycker iallafall jag. Kanske skulle ta och bli kompis med Mr Tyler innan jag åker hem till Sweden? :P
♦ Joey
Out of everything you've said.
I think I'll go to Boston
I think I'll start a new life
I think I'll start it over
Where no one knows my name.
♦ Joey
