The show must go on.
Igår hade jag en down period, idag känns allt mycket bättre. Det är precis som man varit under vatten och helt plötsligt får luft igen. Då känns allt så mycket bättre. Skrev faktiskt ett inlägg igår men raderade det så fort jag läst igenom det. Ibland kan jag bara skratta åt vad jag skriver! Ibland blir jag FÖR djup. Jag menar vad vet jag egentligen om allt? En snart 22 årig tjej som precis påbörjat sitt liv, haha! Jag undrar hur många som snurrar på huvudet och tänker "lilla gumman du vet absolut ingenting".
Jag har inte kunnat låta bli att undra ibland varför det inte varit någon som satt mej ner på en stol, tittat mej rakt in i ögonen och sagt "Du har ingen aning om vad som väntar dej i livet, detta är bara början. You gonna get a hell off a ride så håll i dej!". Men jag börjar så smått inse varför ingen tagit på sej denna uppgift. Ibland måste man bara gå igenom allt det svåra. För det är när man är som längst ner och sedan når toppen som man växer som människa. Och alltid lär man sej något, vare sej man vill det eller inte. Även hur svårt det än är. Så mycket vet jag iallafall!
10 månader hemifrån idag. Kanske ska sluta att räkna, men jag kan verkligen inte låta bli.:P Det är blandade känslor som börjar bubbla upp inom mej. Bra tankar, lite mindre bra tankar och allt där imellan. Jag har gått igenom detta innan så jag vet precis vad jag behöver göra. Vänta. Vänta tills alla tankar ventilerats ut. Allt jag just nu kan tänka på är att jag vill ha fredag, samla hela gänget och bara ha kul. :) Det är då alla tankar brukar försvinna och allt det som man tycker är lite extra svårt för stunden slutar att vara så svårt :)
♦ Joey
Jag har inte kunnat låta bli att undra ibland varför det inte varit någon som satt mej ner på en stol, tittat mej rakt in i ögonen och sagt "Du har ingen aning om vad som väntar dej i livet, detta är bara början. You gonna get a hell off a ride så håll i dej!". Men jag börjar så smått inse varför ingen tagit på sej denna uppgift. Ibland måste man bara gå igenom allt det svåra. För det är när man är som längst ner och sedan når toppen som man växer som människa. Och alltid lär man sej något, vare sej man vill det eller inte. Även hur svårt det än är. Så mycket vet jag iallafall!
10 månader hemifrån idag. Kanske ska sluta att räkna, men jag kan verkligen inte låta bli.:P Det är blandade känslor som börjar bubbla upp inom mej. Bra tankar, lite mindre bra tankar och allt där imellan. Jag har gått igenom detta innan så jag vet precis vad jag behöver göra. Vänta. Vänta tills alla tankar ventilerats ut. Allt jag just nu kan tänka på är att jag vill ha fredag, samla hela gänget och bara ha kul. :) Det är då alla tankar brukar försvinna och allt det som man tycker är lite extra svårt för stunden slutar att vara så svårt :)
♦ Joey
Kommentarer
Trackback
