Taru Jarvinen.
Jag vore inte alls rättvis om jag nu inte skulle lagt upp ett inlägg tillängnat till Taru! Finskan som stått brevid mig i stort sett hela min tid i USA. Igår tog jag henne till en mexikansk restaurang i Quincy där vi pratade som vi alltid gör. Och stämningen var inte alls precis låg. Inte förrän vi insåg att våra vägar skulle skiljas åt insåg vi allvaret. Hon har varit lite av min psykolog under året som varit. Den klippa jag kunnat luta mig mot. Och hon har aldrig dömt mig för alla saker och alla konstigheter jag gjort och gör. Under året som gått har vi hittat kompisar på olika håll men det höll oss inte från att ändå träffas då och då bara hon och jag. Med facit i hand är jag väldigt glad att vi faktiskt har hållt ihopa trots allt!
När jag kom hit var ett av mina mål att jag skulle umgås med personer jag annars kanske inte jag skulle umgåtts med hemma. Att ge folk en chans och bara för att man inte klickar direkt ge dom tid. Taru är ett exempel på att jag faktiskt upppfyllt det målet. Jag vet att detta är en av mina svagheter och hon bevisar för mig att jag måste öppna fler dörrar. Hon och jag är mycket olika i många saker. Men ju längre tiden gick och ju djupare våra samtal blev lyckades vi ändå skapa en vänskap, en bra sådan. När jag körde hem från Taru igår insåg jag hur bra människa hon verkligen är, så mycket bättre än många andra i min omkrets. Men det var inte så många tårar som föll. För jag vet att hon bor nära mig. Och jag har bara en känsla av att det inte är sista gången jag såg henne.
I really want to thank you Taru for that I got the chance of getting to know you! I know that you read my blog from time to time and I know that you understand more swedish then you admit:P So hopefully you can read what I wrote here, it's for you. You are a strong person, remember that! You made it through your year and even if your ground fail you sometime you always got back on your feet again. Even in your last days here in Boston! I said it before and I will say it again, be proud over yourself! I wish you all luck in the future! I hope we one day meet again. In Sweden, in Finland or out in the big wide world!
♦ Joey
När jag kom hit var ett av mina mål att jag skulle umgås med personer jag annars kanske inte jag skulle umgåtts med hemma. Att ge folk en chans och bara för att man inte klickar direkt ge dom tid. Taru är ett exempel på att jag faktiskt upppfyllt det målet. Jag vet att detta är en av mina svagheter och hon bevisar för mig att jag måste öppna fler dörrar. Hon och jag är mycket olika i många saker. Men ju längre tiden gick och ju djupare våra samtal blev lyckades vi ändå skapa en vänskap, en bra sådan. När jag körde hem från Taru igår insåg jag hur bra människa hon verkligen är, så mycket bättre än många andra i min omkrets. Men det var inte så många tårar som föll. För jag vet att hon bor nära mig. Och jag har bara en känsla av att det inte är sista gången jag såg henne.
I really want to thank you Taru for that I got the chance of getting to know you! I know that you read my blog from time to time and I know that you understand more swedish then you admit:P So hopefully you can read what I wrote here, it's for you. You are a strong person, remember that! You made it through your year and even if your ground fail you sometime you always got back on your feet again. Even in your last days here in Boston! I said it before and I will say it again, be proud over yourself! I wish you all luck in the future! I hope we one day meet again. In Sweden, in Finland or out in the big wide world!
♦ Joey
Kommentarer
Trackback
