All good Things come to an End.

Det är många frågor just för tillfället och jag antar att många bara väntar på att jag ska skriva om just detta som jag tänker skriva om nu. Det har bara tagit ett tag för mig att samla mod till mig att skriva om det. Men jag känner att det är okej nu.

När kommer jag hem till Sverige? Hur känner jag inför detta? Vad ska jag göra när jag kommer hem?

Jag har föreslagit datum på när jag ska flyga hem, men vet ingenting om detta förrän bara några veckor innan jag ska flyga. Jag kan bara säga att jag kommer vara hemma till andra advent, for sure. Mina planer för vad jag ska göra när jag kommer hem? Ärligt talat, jag ska fira jul. Många skrattar kanske när dom ser mitt svar, men det är sant. Jag brukar alltid ha en plan, men nu har jag inte det. Och kanske för första gången i mitt liv har jag ingen panik för det heller. Jag vill bara landa i Sverige, träffa familj och vänner, njuta av julen och bara vara i Sverige. När jag står på Svensk mark igen har jag varit borta i 1 år och 7 månader. Jag har ingen aning om hur det kommer kännas. Så därför kommer jag ta allt som det kommer. Men håll lite i baktanke att jag är Josefin Svärd. När jag säger att jag inte har några som helst planer betyder det att jag inte vet vilken väg jag vill ta utan måste känna efter. Ideer dom finns där bak i huvudet, annars skulle jag inte vara jag.

Jag vet att det är många av mina kompisar här som kommer slå mig på fingrarna nu. Sluta tänka på att du ska åka hem och lev för nuet. Men jag har försökt det. Och jag har tänkt på det. Men sen med närmare eftertanke kunde jag konstatera att om jag hade gjort det hade dom förr eller senare fått sett mig hyperventilera i ett hörn:P Jag måste ta det bit för bit. Men det är inte så illa att jag skriver packningslista och grejer. Nä jag försöker bara vänja mitt huvud på tanken att jag snart måste packa ihop och lämna detta. 

Jag försöker vänja mig själv med vad som komma skall men det är svårt. Jag vill knappt ens tänka tanken på vad som snart kommer hända. Mer kluven än såhär kan jag nog inte bli. En del av mig kan inte vänta på att få krama om mina kompisar där hemma, sitta uppkrupen i soffan hemma hos mamma eller ramla in i famnen på min pappa. Jag tyckte det var svårt att lämna Sverige. Men icke sa Nicke. Detta kommer bli svårare. Nu ska jag lämna ALLT bakom mig. Ett liv jag haft under en lång tid och ett liv jag trivs med. Jag ska lämna kompisar bakom mig som berört mig djupt, jag ska lämna ett land som nu blivit mitt hem och sen har vi dom där tre underbara ungarna. För att allt inte ska vändas upp och ner för mig så ska jag ta allt som det kommer och vänja mig vid tanken av att en dag vara hemma. Men att tänka på allt på en gång får mig att vilja dra täcket över huvudet och försvinna.

Mitt mål nu är ganska simpelt. Jag ska N-J-U-T-A av tiden jag har kvar här. Jag försöker banka in i skallen på mig att allt kommer lösa sig. Och jag vet att det kommer göra det också. :) Så med allt detta sagt hoppas jag att jag klargjort lite för mina läsare(dom som orkade läsa igenom allt:P).



♦ Joey

Kommentarer
Postat av: Mamsen

Mamsen orkade läsa allt och fälla tårar över att du är så otroligt KLOK. (undrar var du fick det ifrån??) Allt har ju ett slut men vem säger att en ny början inte kan vara bättre. Njut nu gomselomsan så länge det är och oroa dig inte för vad som kommer hända när du kommer hem. För hem kommer du vare sig du vill eller inte.(visumet)Men du kan ju alltid åka tillbaka och få nytt visum om du känner för det längre fram. Jag längtar iallafall efter dina härliga kramar.

BAMSAR från Mamsen

2011-09-01 @ 08:49:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0