We made our way by finding what was real.
Jahapp. Då fick jag reda på igårkväll att jag inte började jobba förrän halv 11 nu idag. Gött tänkte jag, då kan jag packa klart allt under morgonen då jag visste att jag inte hade tid efter jobbet. Hmf. Halv 11 knackar lillen på min dörr och Josefin låg fortfarande i sin säng. Vaaad stolt jag är över mej själv! Eller inte. Till mitt försvar vet jag inte vad som har hänt med mej. Kan verkligen inte komma i ro när jag ska somna. Jag ligger och är halvvaken långt in på nätterna med 1 miljoner tankar som yrar runt i skallen på mej. Och resultatet blir ju såklart att jag inte vaknar på morgonen. Drömmer konstiga drömmar om folk jag inte sett på år och dar dessutom! Men i grund och botten vet jag nog vad som gnager mej. Det är beslut som behövs ta ganska så snart. Och jag har ingen aning om jag ska gå åt höger, vänster eller rakt fram. Men om jag ska kunna börja sova lugnt om nätterna måste jag sätta mej ner på måndag och skriva en lista med för och nackdelar. Få ner mina tankar på papper så att dom inte förföljer mej på natten!
Nog om min nattsömn! :) Det jag ville komma fram till är att jag inte packat klart inför Vermont än! Och jag vet att jag kommer ha sjuuuukt brottom när jag väl slutar jobba! Så det blir till att kasta ner det sista i väskan och stå Gi vakt när Mike kommer! Om vi inte ska sitta 5 år i trafik påväg norrut. Men taggad inför helgen det är jag! :) Ska bli kul att komma iväg. Men kan alla mina kära läsare göra mej en tjänst? Håll tummar och tår för att jag inte bryter armar och ben i backen i helgen! :P Så ska jag göra mitt bästa för att uppdatera om att det INTE har hänt :)
Ta hand om er allihopa! Var än ni befinner er i världen:) Och ha en underbar helg! Det ska iallafall jag ha :D
♦ Joey
